Hade cheeruppvisning i stan, eller uppvisning och uppvisning, vi gjorde lite bygg lite här och var för att dra till sig folk, och det kan man lugnt säga att vi gjorde, ojoj.. Jaja, det var kul iaf, men fick redigt ont i ryggen eftersom vi endast byggde A-bygg och hade inte värmt upp. Senare drog jag till josse för att kolla film med tjejerna, fy, den var RIKTIGT läskig, men bra! Reck eller nåt tror jag den heter. Jaja, sen när jag kom hem så fick jag reda på att viktor ligger på sjukhus, hans arm hade gått urled, så ingen fara direkt men det värsta är att det hände för 1 år sen på nyårsafton så blev han misshandlad och fick armen ur led, men fick inte tillbaka den förrens 24 timmar, så dom har sagt att om det händer en gång till så kan det vara väldigt farligt eller nåt, stackare. Tycker synd om honom får jag ta och erkänna, men bara lite, ytterst lite.
Får la ta och dra igång en film nu, och det blir ingen skräckis, för är redan rädd faktiskt..

Igår vaknade jag upp av att jag kom på att nu sitter nog jossan på planet? Då kom saknaden, man brukar oftast få ett samtal utav en tjej som ringer med alltid, och nu menar jag alltid munnen full utav mat, hel sjukt. Men det fick man icke sa nicke, så jag bestämde mig för att smsa henne och fråga hur det var, men självklart kan hon ju inte svara, mobilen är avstängd för att hon satt på planet. Men senare vid fem ringer hennes mamma och frågar hur man sätter på vattnet, jag blir överlycklig och frågar massor med saker, hon berättade att det är 35 grader varmt där NU, 35 grader i skuggan kl 5 på kvällen :O:O då är det varmt! Jossan, kom hem nu och åk ner med mig, saknar dig!

Senare på kvällen drog jag mig till Amanda och där var Josefin och Hanna, vi kollade allsång på skansen med Nettan (amandas mamma) :D senare blev det någon annan film :) Vi visste att Matilda som nu har varit i Kroatien skulle komma hem vid 22.00 tiden och vi ville överraska henne, så vi ringde anonymt hem till henne säkert 5 gånger, men inget svar :(.. Sen blev det sent och vi började dra oss hemmåt, Hanna hade cykel och jag moppe så hon hänkade på min mobbe (med cykeln) och gissa vilka vi möter på vägen? Jo, matilda och hennes familj :D vi vänder om och hanna dumpar cykeln och vi åker upp igen, ojoj, det blev en hel del skrikande för klart att matildas familj inte kan se när jag kör hanna utan hjälm, så vi var tvungna att planera vart vi skulle stanna, men varje gång sa vi "LITE TILL, bara liiite" tillslut såg dom oss :) Matilda var så grymt fint brun! ojojoj niggah! hennes familj också! Vi fick varsit armband också, tack! :) Sen kom det knott så då bestämde vi oss för att åka hem på riktigt.

Nu sitter jag här med världens nackont! orkar verkligen inte med det nu.. Har nämligen problem med nacken sen en bilolycka, så jag har ont i den jämt, men ibland så får jag så fruktansvärt ont så jag kan knapp göra någonting, och då får jag tabletter, haha, dom är AS roliga! Om man tar sånna så blir man helt yr! det visste inte jag för ett år sen, så jag tog dom och sen cyklade iväg, jag ramlade! ojojoj, man känner sig helt drogad.. menmen, det gör ju inte ont i nacken, så varför inte?.. Jaja

Ska nog träffa Matilda idag igen, vill ju kolla hennes bilder! :) Puss&Kram på skinkan

Ni är nog det bästa som har hänt mig, ni gör mig lycklig, ni får mig att gå upp på morgonen när allt känns hopplöst. När man kommer till träningen och öppnar den dörren som man alltid trycker åt fel håll på och tittar in så ser man glada härliga miner som ger en energi, doften utav den hallen är underbar på något sätt, och alla mina träningskläder luktar exakt likadant. Vi sätter igång och dansar, en helt underbar känsla när man ser alla man verkligen älskar runt om kring sig som dansar och verkligen har kul, en helt obeskrivlig känsla. I vårat lag har det både funnits svett och tårar, vi trodde aldrig, aldrig att vi skulle komma såhär lång som vi har gjort! På dm så trodde vi inte ens att vi skulle få medalj så mycket som vi hade slarvat på träningarna, men vi gav oss ut på mattan och fick folk att tappa hakan och till och med kom det tårar, för vi visade vad vi går för, vi visade vad en riktig förening ser ut, att vi har kul och att vi älskar det vi gör. Vi kom 2a på dm och det var helt underbart! Efter det fick vi alla en lite kick, vi var med i tidningen massvis och var med i tv och hela paketet, men det betydde inte att vi lutade oss tillbaka inför sm, tvärtemot, vi gav ännu mer! Sm  närmade sig och vi var taggade än någonsin, allt satt och det var inte mycket mer vi kunde göra utan det var bara att peppa varandra. Vi stod redo att springa ut och då hör vi våran låt " Lighthouse Family - Forever You and Me" vi börjar sjunga allt vad vi kunde och det kom nästan tårar av lycka fast vi inte ens hade sprungit ut. Dom ropar musketeers funky cheer och vi springer ut. Vi ger allt, vi sätter allt, och det viktigaste, vi hade så grymt kul! Prisutdelningen börjar. Vi sitter i en ring och håller varandras händer, ingen säger någonting, vi bara spänner oss allt vad vi kan och tittar ner i marken. Dom säger att GCO som vann över oss på dm kommer 2a, det rinner ner en tår för min kind och jag tänker att antingen vinner vi detta eller så går vi här ifrån utan medalj, men det spelar ingen roll, jag kommer alltid vara stolt över vad vi gjorde och kommer alltid älska mitt lag. Dom säger: Och dom som vann sm guld i b-junior klassen är... jag spänner mig och det är helt tyst, det bara rinner tårar från kinden och dom säger: musketeers funky cheer! Alla ställer sig upp och kastar sig mot varandra, det bara rinner glädje tårar överallt! Det var den bästa dagen i mitt liv. Så mycket som vi har kämpat genom svett och tårar så förtjänade vi det verkligen! Detta lag som nu har splittras för olika skäl är något lag som jag ändå inte kommer glömma, det är något lag som alltid kommer finns med mig, och jag är rädd för att det kommer bli svårt att ersätta det med något annat, som säkert kommer också vara kanon, men kanske inte på samma sätt, för jag har gått i cheerleading i ca 7-8 år, och detta var det första laget som verkligen har visat mig vad det går ut på, inte själva sporten utan själva glädjen med det hela, det är just därför som jag kommer sakna det så mycket. Men glöm inte, vi är som en stor familj, vi håller ihop oavsett vad. Så till alla er som älskar mfc, be proud, be strong, never stop fighting, do not quit, be a real MUSKETEER.

Tjolahoppsan!
Det blev en rättså lyckad dag i Göteborg om jag får säga så, jag hade inte tänkt att inhandla något, men så dum som jag är så kunde jag verkligen inte hålla mig, så det fick bli en I (L) NY tröja på det :) tyckte faktiskt att jag var lite värd det! Det blev en hel del stress i göteborg, det kan man lugnt säga, men det är ju så det ska vara right?

Imorgon är det midsommar och jag har inte alls varit sugen på det på tanke med min lätta plånbok, men nu har vi planerat lite osv så det blir säkert bra iaf! jaja, får gå och lägga mig rätt tidigt ikväll, men jag vet att det kommer bli runt ett tiden iaf, men bry, jag kan sova länge iaf! Puss på det! /elin.

Fick ställa kl på 08.49 och ja, jag måste ha ett udda för annars blir allt jobbigt, vill ha tio i men kanske lite sent så då blir det 49 men iaf, jag var så fruktansvärt trött så det är helt sjukt! Men jag drog mig till datorn och satte på lite musik och då vaknade jag till, dels för att det blev högt och dels av att jag blev nästan lite små taggad. Jag satte på mig kläder, drog upp håret i en slarvig knut och sen tog lite mascara, släpade mig själv bort till köket för att äta frukost, hatar frukost men har precis inga pengar, så dom pengarna jag fick utav mamma kan jag itne ha till mat i gbg utan dom ska vi ha till andra grejer :) så dagens mat blir frukost för mig :) jaja, ska dra mig till tåget och förhoppningsvis så somnar jag där. Ha en bra dag, puss /e.